lördag 26 januari 2008

Lördag


Idag är det lördag. Jag vaknade hemma hos baby så där vid nio ungefär. Jag har sovit jätte bra men kanske inte så där jätte bekvämt hela tiden, jag lyckas alltid ha armen i ett för högt läge så jag får kramp eller nåt och nästan inte kan röra den, eller så somnar armarna och jag är alltid lika trevlig och dreglar. Jag blir fan äcklad av mig själv ibland och sen så blir jag så svinigt varm, jag fattar inte varför. Men tar jag av täcket så fryser jag, jag är fan knasig. Baby kliade mig lite på ryggen och så där sen gick jag upp på toa och så där sen satte jag mig och snackade med baby och sen satte jag på tv;n för jag orkade inte försöka somna om. Det hade säkert gått men jag orkade bara inte. Vi kikade på Malcom, ett geni i familjen och sen kollade vi på top 10 @ 10 med låtar från Rihanna, hon är rätt bra och så ser hon så jävla bra ut också. Jag lyckades som vanligt med att baby vart typ irriterad på mig och så vart jag irriterad på mig själv för att jag alltid är sån, jag skäms så jävla mycket efter och ångrar mig så det är sjukt. Men sen så släppte jag det, rätt så snabbt för jag orkade inte att jag skulle lämna honom med det humöret och den stämningen som var då. Vi myste lite och sen gick jag upp för att göra i ordning mig lite innan jag skulle gå för att sen ta bussen till mor min från nine to nine. Jag orkade inte göra i ordning mig särskilt mycket så det vart mest bara att ta på sig kläderna, borsta håret och ta på lite mascara och sen så var jag tvungen att gå. Jag sa hej då åt baby och så där och sen gick jag, sa hej då till Jimmys mor på vägen när jag skulle till nine to nine för jag mötte henne där. Jag tror det var rätt lagom att gå den tiden jag gick för jag hann fram men fick vänta en stund men det är ju ganska bra det ändå. Hellre det än att komma för sent, min mobil har dött också så jag kunde inte kolla hur mycket klockan var och så där, för att se om jag hade hunnit med och grejer. Men jag såg 303;an svänga upp vid Ica så då visste jag att den var ungefär tio över tolv och att min buss skulle komma snart. Den kom och busschauffören knappade in fel nummer så jag fick betala för att åka till nykyrka men åkte till bona ändå ju. När jag kom hit så satt mamma och brände film och jag pratade lite med henne och Anders. De tappade även upp vin i dunkar och grejer. Mamma sa det att Jens ska bli lokförare, det känns ju lite så där med tanke på att det finns ju faktiskt såna som tar livet av sig genom att hoppa framför tåg och det är ju inte världens roligaste grej som man skulle vilja vara med om. Mamma och jag snackade lite om det där när hon sa det, att om man tar livet av sig och hoppar framför ett tåg så är man rätt feg egentligen och tänker rätt mycket bara på sig själv. För det är ju inte bara en själv som man utsätter för nåt hemskt, utan det är ju även familj och framför allt den som sitter och kör tåget och grejer. Ska man ta livet av sig så ska man göra det själv, men jag tycker ändå att det är en jävligt dum grej att göra. Tänk så jävla kasst man måste må egentligen. Visst att man kan säga så jävla mycket saker. Att man önskar livet ur folk och även sig själv. Det är hemskt, det är hemskt att man kan vräka ur sig såna saker för det är verkligen ingenting som man ska leka med och grejer, usch jag blir så ledsen när jag tänker på det. Mamma pratade om varför de byggde upp en väg bula där vid Jimmy vid Torvmossen. Jag visste att det var en kille som hade blivit ihjälkörd men det jag inte visste var att jag faktiskt känner den som körde ihjäl pojken. Det var en av mina farbröder och han är den enda av mina farbrodern som jag känner. Fan vad hemskt det måste vara, fan vad svårt det måste vara att leva med det. Det var inte hans fel men jag kan tänka mig att man tar på sig skuld för det i alla fall, så jävla hemskt! Mamma sa också att de kanske ska avliva Casper, våran underbara katt. Jag vill verkligen inte det, nej jag vill verkligen inte. Jag vet inte men det kanske är rätt sak att göra men det är så jävla svårt, det känns så jävla svårt att avliva ett djur. Jag hatar den känslan och den tomhet som blir efter, uschaan! Mamma och dom gick över till Börje för att fixa lite med ved och så där, i vår ska jag stapla en massa ved och få pengar för det. Det känns bra att de frågar om jag har lust att göra såna saker eftersom de vet att jag kanske är lite i behov av pengar. Ja, de ska fråga Josse också så om hon har lust med det så hjälps vi åt, yes. Jag saknar henne och vill hem för att umgås med henne samtidigt som jag vill vara här och bara vara och umgås lite med mamma och dom. Josse, känn ingen som helst skuld för någonting, det är inte enbart ditt fel. Jag är inte sur eller nånting även om jag är så jätte anti allt sånt där. Du är det finaste som finns, jag vill inte att du ska må dåligt. Jag älskar dig! När mamma och dom hade gått så gick jag ner och fixade frulle, så där vid halv två och nu är klockan ungefär tio i två. Två såna där jätte goda frallor som jag jämt åt på södra och en mugg med oboy, jag älskart! Jag vet inte vad jag ska göra idag, jag antar att det blir att sitta här, spela, dunka musik och umgås med mor och grejer. Kantarell ätande blir det med, mamma hittade en massa som var infryst. Är det inte underbart?! Det blir bra det tror jag.
Jag tror inte någon har läst mitt inlägg än så jag kan lika gärna sitta här och fylla på med lite text och tankar som jag har. Jag pratade just med min mor, vi snackade om hur mycket jag får i månaden och så där och jag sa som det är och hon vart självklart irriterad för hon som många andra tycker att det är så jävla fel. Pengarna är mina men det fattar inte dom på andra sidan av min familj. Mamma sa även det att hon kom jätte bra överens med pappa förut, innan han vart tillsammans med Maria och det har jag faktiskt lite minne av. De ringde varandra ofta och pratade och de kunde snacka med varandra, och se på varandra. Nu är allt så irriterat och jag förstår mamma lite över att hon är irriterad på pappa men jag förstår inte pappa som inte fattar att det är Maria som gör honom sån här. Jag tror inte han vågar inse det, jag tror inte han vågar lämna Maria. Jag tycker om Maria delvis jätte mycket, men hade dom inte vart tillsammans så hade min familj haft en mycket bättre relation. Mina föräldrar hade inte storbråkat, min syster hade inte haft sån jävla ångest för att komma hem och träffa pappa och jag hade mått bättre och kanske inte vart lika irriterad om dagarna. Jag hade inte kännt att jag måste gå undan för att Maria inte vill ha mig där och så. Jag önskar just nu att allting var annorlunda, att läget var annorlundare än vad det är nu. Det känns tungt, det känns jobbigt. Jag ångrar även att baby inte var med, jag ångrar att jag sa att jag ville vara själv men det är nog för att mamma och dom frågar hela tiden var han är och varför han inte följde med och så där. Jag känner mig så dum men jag tror i allafall att det var rätt av mig att åka själv, jag får lixom mer kontakt med mamma då. Nu sitter jag här och lyssnar på musik på högsta volym och ja, det är verkligen högsta volym. "Du tror du är så jävla smart, tänker rent och klart. Men det finns inget med dig som är underbart, kan inte alls förstå hur jag kunde gå på ditt jävla prat om att jag var speciell och så" Det är mammas nya favoritlåt typ.

Inga kommentarer: