lördag 9 februari 2008

Lördag



Idag är det lördag och jag är befinner mig hemma hos min mor. Jag vaknade imorse vid klockan kvart i nio först och då bredvid baby. Sen somnade jag om och vaknade då också bredvid honom men klockan var strax efter tio då och då kändes det mer värt att gå upp. Vi typ tjaffsade igår igen och egentligen är det jämt om skitlarviga saker, men det är bara tjaffs och inget bråk i allafall. Det löste sig, men jag började gråta för jag kände hur den där rädslan började stiga igen som jag helt plötsligt här om dan kände. Det är ingenting som har hänt eller nåt som fått mig att känna som jag gör, det är det verkligen inte men rädslan bara finns där. Rädslan av att bli lämnad av den som jag älskar så högt. Det kan vara det att jag är trött på mig själv för att jag alltid ska verka som den som hela tiden vill ha bråk och grejer men så är verkligen inte fallet, men på nåt sätt så provocerar jag alltid fram ett tjaffs. Jag är så rädd att han också ska tröttna på det. Om man kollar tillbaka på mitt förflutna, det som var förr så var jag trött på mig själv, jag var lika dan då och typ provocerade fram tjaffs och det ledde till bråk och jag mådde piss och det var jag som lämnade dom. Eller i dom fallen så kan man nog se det som att det var deras fel från början, det var saker dom gjorde och sa som gjorde att jag vart sur och arg. Men i fallet med baby så är allt bara bra men det är mitt humör som svänger som jag har fått mer kontroll över sen förr men jag måste se till att det blir ännu bättre. Jag har sagt så här till mig själv att jag skulle inte klara av mig själv om jag gjorde samma sak som förr, att jag lämnar nån bara för att jag är trött på mig själv och för att jag känner rädslan för att nån annan kommer tröttna på mig. Jag skulle hata mig själv, jag tänker verkligen inte lämna Jimmy, det kommer aldrig hända. Jag älskar honom alldeles för mycket och han är så mycket utöver än vad någon annan är verkligen. Vi löste allt och så där, myste och sen sov vi. När vi vaknade så gick vi upp för att käka värsta goda frullen som Anders och mamma fixat och sen så gick vi in och kikade på tv och gjorde oss iordning för att åka hem till mormor och morfar. Vi åkte in till stan först typ till biltvätten men vi åkte sen till elgiganten först för att mamma skulle köpa en sak och sen åkte vi till biltvätten igen, vi fick sitta i kö ett tag. Mamma och Anders var ute och gick lite, jag, baby och Elin satt kvar och trängdes i baksätet men vi hade kul. Jag frågade Jimmy om han ville pierca sig i tungen den här månaden istället för att vänta till i sommar och så där och det ska vi om jag kan övertala pappa till att jag får. Lite jobbigt om jag inte får och kommer hem med skiten och så där. Vi får se men det kanske går annars så piercar jag andra bröstvårtan, yes. Jag har tänkt på en grej, det känns som vilken piercing jag än gör så kommer det skitmycket folk efter och gör den. Särskillt den i överläppen och den i bröstvårtan. När vi gick på södra var jag den första med att pierca överläppen, inom två månader så var det fem stycken till som hade där. Ofta att det skulle hända av en slump att alla bara råka ha samma idé om det och så där. Jag vet att det är jävligt snyggt. Sen gjorde jag i bröstvårtan och då är det en person hit och en person dit som har gjort det eller ska göra det. Jo jag vet, det är jävligt snyggt det med. Inget fel med att alla gör det så där efter mig, det är ingen så där särskillt unik grej som jag skulle kunna vara ensam om i allafall men ja jag bara påpeka hur det kändes för mig eller som jag märkt av det och så. Vi satt i bildtvätten sen i allafall och hela bilen skakade och det vart rent och så där. Vi åkte upp till mormor och morfar, där var Mats och Stefan och Claes. Jens och Hella hade inte kommit och jag vet inte varför Caroline inte var med Claes. Vi käkade förrätt, det var macka med nån äcklig ost på. Jag åt en bit och fick nästan panik av att smaken satt kvar så jävla mycket och länge. Sen käkade vi potatis, sås och kalkon så nu har man smakat det också, det smakade som kyckling men ändå. Det var riktigt gott, mamma och dom satt och snackade om att jag var värsta fjanten när jag var liten och så där med. Jag var en mes, jag är en och jag lär förbli en. Jag berättade om multihallen och sådär för Claes och att jag är en av två bidrag som dom ska välja mellan till multihallen och han tyckte det var jätte häftigt. Han sa det precis som jag känner att man lär känna en otrolig stolthet sen när den står där och så där. Jag får ju ingenting för att dom ska ta min idé och så där, det får man ju stå ut men men oj så stolt jag kommer vara om det blir min. När vi hade käkat klart middagen och så där så fick vi efterrätt. Det var créme brulé tror jag det hette och det var otroligt gott, det måste mormor göra igen. Vi åkte en stund efter att vi hade käkat den, men hade vi stannat en stund till hade vi fått någon chokladkaka med men icke. Jag hade ju velat ha, jag som älskar kakor och såna saker. Vi skjutsade Elin och då hörde vi en låt. Istället för under my umbrella och det som dom sjunger i låten med Rihanna så sjöng dom under ett dödshot av en snigel.. HAHA! Sen åkte vi hem och när vi kom hem så kikade jag och Jimmy på tv och sen bestämde vi oss för att kika på film men först käkade vi lite mackor och så där. Vi kollade aldrig på filmen utan kollade klart på melodifestivalen, Amy Diamond och Christer Sjögren gick vidare. Hur tänker folk?! Sen kikade vi på titanic, jag somnade till och sen väckte Jimmy mig. Jag kände mig jätte vaken då och så frågade han om han skulle väcka mig om jag somna igen och jag sa ja. Jag kände mig jätte vaken som sagt men strax efter jag sagt det där så somnade jag. HAHA, jag måste nog va den som har lättast för att somna va. Det är ju en grej som är både possitiv och negativ, vill jag kika på film och så där så är det ju inte så bra men vill jag sova så är det jätte bra. Mamma ropade på mig och så pratade jag med henne lite, hon är så snäll. Jag stod och kramade henne och började gråta, jag kom och tänka på saker och ting. Sen gick jag in och kikade på filmen med baby, hon kom in med bullar och sen gick hon och Anders till Maria och Peter. När filmen var slut så myste vi och så där, sen efter en stund när vi skulle sova så började jag gråta igen, men då typ svinmycket. Jag har sån ångest för jag kommer typ inte komma dit på ett tag och det känns så jävla otacksamt för att mamma alltid är så snäll mot mig. Men jag känner en rädsla, eller rättare sagt en osäkerhet över vad som kommer att komma sen. Jag är en fegis, jag drar mig ur vid såna här tillfällen. Jag har vart med om det förr, det är jag som kommer få ta allt, det är jag som kommer få bära på all skit. Men jag funderar ändå strakt på att verkligen visa mig stark och komma ändå, jag kan stå ut med det, det är inte jag som har gjort något. Det har egentligen inte så mycket med mig att göra i det här fallet faktiskt. Hade det vart förr hade det vart annat men nu är det som det är. Jag låg och grät så mycket, det kändes bra att baby faktiskt sa att jag skulle säga vad det var. Jag hade nog hållt det inne, det känder bra att få ut det till någon som bryr sig så mycket som han gör. Jag grät så mycket så jag fick mina atacker då jag inte kunde andas nästan, det är jobbigt men baby fick mig att komma över dom. Sen sa han en massa fina ord, alla ord som kommer ut ur hans mun är otroligt fina och betyder mycket för mig men det fick mig att istället gråta glädjetårar men ändå så ledsna tårar för allting med mamma och så där. Jimmy, då anar inte hur glad jag är att jag har dig! Jag älskar dig så otroligt mycket, tack för att du faktiskt alltid finns i verkligen alla lägen!

Inga kommentarer: